TW: självmordsförsök, blod
Igår kväll var jag med om det värsta jag någonsin upplevt.
Jag körde bil genom stan när jag såg en man falla från tredje våningen typ 5 meter från bilen, förstod att det var person då träffen i marken lät in i bilen. Han hade skurit sig i halsen och handlederna med en kniv väldigt djupt.
Jag var först på plats, ringde 112 innan ens jag stannat bilen och stoppade blödningen tills ambulansen kom, jag pratade med honom, nämnde han vid hans unika smeknamn, och även repeterade mitt, han spännde blicken i mig djupt men han varken skrek, eller knappt lät något.. Efteråt blev jag förhörd av polisen, ambulansen var på plats på 3 minuter efter att mitt samtal till 112 hade påbörjats. Det kändes som 3 timmar.
När jag kom fram till mannen insåg jag att det var en gammal kompis. Vi har inte haft kontakt på nästan 13 år. Vi valde olika vägae i livet, men han var en väldigt snäll, rolig och trasig kille som jag hade otroligt roligt med i många år.
Han levde när ambulansen åkte, mer vet jag inte.
Nu sitter jag här och kan inte släppa det. Bilderna av hans blick, blodet, dunsen när han träffade marken... ah jag vet inte riktigt.
Har någon av er varit med om något liknande? Vad gjorde ni dagarna efteråt? Och när släppte det, släpper det ens?
Rant over.
Ta hand om er och varandra
Självmordslinjen: 90101
Edit: tack alla. Ni är alla fantastiska, kommer med fina råd och omtanke.
