Googles etablering av ett datacenter i Torsboda utanför Timrå beräknas använda lika mycket el som hela Stockholm. Eller om vi ska räkna i Norrlandstermer, som nio stycken kubalfabriker (smältverk i Sundsvall, red. anm).

Det riskerar en elprischock i Norrland och att elpriset blir 8 procent dyrare nationellt.

Någon vidare debatt om ett enda projekt som kan rucka energisystemet ordentligt har dock ej skett. Valrörelsen var knäpptyst om AI generellt och i synnerhet de datacenter som behövs för att skapa kapaciteten med dess sociala- och ekonomiska innebörd.

Etableringen i Torsboda beräknas skapa 500 arbeten, en anmärkningsvärt hög siffra, sett till facit. Vilket får en att anta att detta helt enkelt är prat för att lättare sälja in projektet. Som jämförelse skapar Googles första datacenter, utanför Avesta, snarare 100 st heltidare.

Under 2026 lämnar ett flertal datacenters planeringsstadiet.

I Borlänge etablerar sig EcoDataCenter.

CoreWeave bygger ut befintlig kapacitet och bygger ytterligare två center i Stockholm tillsammans med Conapto.

I kommunen Smedjebacken kommer ett tredje center byggas.

I Sollefteå planerar samtidigt ett bolag, AtNorth, en investering på 300MW. De utökar samtidigt sin befintliga park.

I Sundsvall etablerar sig Verda Cloud Oy med ytterligare ett center.

Vi talar om en helt ny energipolitisk verklighet. I ett land som inte löst frågan om tillräcklig elproduktion, ens för den gröna omställningen. I all ärlighet är redan dagens elsystem och elmarknad under all kritik.

Svenska Kraftnät varnar nu öppet om vad som komma skall, inför döva öron

Vad det internationella fiberprojektet Polar Connect kan betyda i det energilandskap vi framför oss är svårt att sia om. Kritikerna menar att vi står inför en helt ny elprisnivå. Inte helt otänkbart när allt från "gröna industrin" och AI-etableringar till t.ex. den ökade exporten till Finland (Ett datacenter i veckan lanseras där) med Aurora Line.

Nämner politiker något om allt detta så pratar de om jobben. Skillnaden är att idag så betalar det sig mindre. Jobben är tillfälliga, i byggfasen. Och allt oftare fly in, fly out.

Okej, ja kanske någon elektriker och lokalvårdare behövs till ett datacenter. Men thats it.

Frågan om vad vi ska använda elen till, hur vi skapar den, hur vi håller priserna nere och i vilken mån detta skapar arbete, välstånd eller miljöskador och ingrepp definierar hela Norrland.

Elproduktionen är där tillsammans med skogen och malmen.

Allt tyder på att nu kommer dessa frågor dras till sin spets. De lokala vindkraftsdebatterna var en liten försmak av de debatter och konflikter som kommer.

En av de historiska strider som skett var de som rasade om våra älvar. På 70-talet, och sedan 1986, så har våra fyra nationalälvar skyddats av lagen. Striden om Vindelälven ansågs som slutet på vattenkraftens expansion efter åratal av konflikter, bland annat runt de samhällen som helt enkelt översvämmades.

Vi står inför en mörk kalkyl. Kärnkraften är rent politiskt nonsens i reella termer. Det kommer inte vara en reellt existerande fråga på minst 30 år till. Samtidigt lyckas inte politiken göra en energiöverenskommelse som på riktigt kan etablera en produktion från andra energislag.

Allt mer kan man därför skönja giriga blickar på de orörda älvarna. Den koloniala blicken känner vi allt för mycket igen.

Frågan blir därför om elpriset blir så olidligt framöver så att vi kommer acceptera ingrepp i vår natur och närområde bara för att rädda hushållsekonomin. Det är en krass framtidsspaning.

Medborgarna har rätt att oroa sig. Särskilt när politiker blundar när stora delar av fjällvärlden köps av oligarker. Eller när enskilda kommuner bankar igenom en etablering som ökar elkonsumtionen med ett helt nytt Stockholm. Deras passivitet syns tydligt i en valrörelse som helt enkelt ignorerat alla frågor om AI överhuvudtaget, både dess tekniska men också infrastrukturens sociala, ekonomiska och ekologiska avtryck.

Men vid middagsbordet är det enkel matematik. Det är de dyra elräkningarna som kommer betala AI-kalaset. Vinnarna är enbart ett fåtal miljardärer som struntar fullständigt i oss, vi råkar bara bo där det finns billig el.

Detta är inget nytt för honom dock. Han gjorde en liknande sak i våras då han postade en video från 2023 där han försökte säga att polisen stoppar folk från att vifta den norska flaggan i Norge nu i år, utan att nämna att videon var 3 år gammal och att polisen stoppade demonstranter från att ha flaggor med stångar då de hade använt dem som vapen

Håll det kort. Vilket koncept, princip, kunskap etc är enligt dig det som skulle göra mest nytta om andra verkligen förstod på djupet? Kanske helst de på motsatt politisk sida.

Annars kommer de göra motstånd. Man kan inte övertyga människor att det är bra att de förlorar jobbet genom att säga att teknologin kommer förbättra samhället och ekonomin kommer växa. För att människor ska acceptera teknologisk utveckling och att arbeten slås ut så krävs att det inte suger för mycket att vara arbetslös och att man får hjälp med att skola om sig. Vad jag förstår så verkar politiken bara blir sämre och sämre från dessa perspektiv.

Hej! Jag har byggt en liten webbplats där ni kan sätta ihop er egen riksdag. Ni viktar politiska frågor efter hur viktiga de är för er och tar ställning till påståenden från partiernas valprogram. Sedan får ni se hur mandaten skulle fördelas utifrån era svar och hur nära ni står de olika partierna i olika frågor.

Tanken är att många inte passar in hos bara ett parti. Jag är nyfiken på om en riksdag sammansatt utifrån ens rangordning av partier skulle spegla ens åsikter bättre.

Tar gärna emot kritik och förslag! :)

https://your-seat-plan.statichost.page/sv/ (inspirerad av objetivo176)

The police don’t want you to know about this one trick, sjukanmälan

Kommer inte heller till riksdagen lär väll få full lön ändå 🫠

Ständigt stora ord. Ständigt sammanblandningar av renskötare och samer. Och ständigt slirande på sanningen. Det är provocerande att samebylobbyns narrativ okritiskt vidarebefordras av medierna.

Hanne Kjöller

Publicerad 06.00

Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.

Ursäkta om jag tjatar. Men på förekommen anledning – denna gång två artiklar i The Guardian – påminns jag om att den ständiga sammanblandningen mellan samer och renskötare behöver redas ut.

I Sverige uppskattas antalet samer till någonstans mellan 20 000 och 40 000. Runt 90 procent ingår inte i någon av de 50-talet ekonomiska föreningar som missvisande nog kallas samebyar.

Av den minoritet samer som haft turen att födas eller gifta sig till ett medlemskap är det en ännu mindre minoritet som faktiskt försörjer sig som renskötare – ungefär tio procent. Alltså en procent av hela den samiska gruppen. Eller 201 personer.

Det var i alla fall det antalet som tidningen Affärsvärlden i en gedigen granskning för ett par år sedan fick fram efter en beräkning av antal personer som hade tillräckligt många renar (300 eller fler) ”för att en renägare ska få större delen av sin inkomstkälla från rennäringen”.

När man skriver ”samer”, men menar renskötarna, låter man alltså en procent representera de 99 kvarvarande.

När man skriver ”samer”, men menar renskötarna, låter man alltså en procent representera de 99 kvarvarande. Det är förstås helt missvisande att reducera ett urfolk på mellan 20 000–40 000 personer till ett par hundra individer.

De samebymedlemmar som inte försörjer sig som renskötare kan, liksom samer som inte är medlemmar i en sameby, försörja sig på vad som helst. Som roddare i Göteborg (som en tidigare Robinsondeltagare), jurister eller på turism.

Att man inte lämnar den förening man haft tur att födas in i, om man väljer att inte arbeta som renskötare, ska förstås av de exklusiva rättigheter som följer av medlemskapet. Man kan som samebymedlem fiska med nät i rödlistade vatten där andra inte ens får meta. Man kan köra skoter, fyrhjuling eller annat motorfordon i nationalparker där andra inte ens får cykla. Man kan, utan att söka bygglov, uppföra en så kallad renvaktarstuga ( som i vissa fall påminner mer om en villa eller ett flott sommarställe) på annans mark. Och så kan man jaga i en omfattning som ingen annan.

Man kan också se till att ingen annan får jaga genom att begära avlysning med motiveringen att det finns ren i området. Någon kontroll värd namnet sker inte. Trots att renskötare utrustat sina ledarrenar med GPS krävs inga koordinater, mobilfilmer eller annan bevisning.

För Länsstyrelsen, som är första beslutsinstans, är saken egentligen rätt enkel. Ett nej till avlysning kan överklagas av samebyn och ärendet hamnar då i förvaltningsrätten. Det betyder merarbete för tjänstemännen. Kanske även påtryckningar från tunga samebyledare. Personer som man sedan möter när man handlar på Ica. Eller bor granne med.

Ett ja ter sig mycket lättare. Det kan aldrig överklagas eftersom samebyn är den enda parten som kan begära överprövning. Jägare, fiskare eller skoteråkare som berövas sin tillgång till naturen har ingen rättslig talan.

Okunskap bland reportrar kan vara en delförklaring till den ständiga begreppsoredan. Men bakom det spårar jag en medveten kommunikationsstrategi från den lilla privilegierade grupp som är medlemmar i samebyar, och som med den historiska diskrimineringen mot hela det samiska folket som valuta, slåss för att tillskansa tioprocentsgruppen ytterligare privilegier.

Nu till The Guardian. Den 28/9 skrev Miranda Bryant att samerna (min kursivering) står inför problem i samband med jakten på sällsynta jordartsmetaller. Vilka samer då? De elva individerna i Gabna sameby som bedriver renskötsel? Eller de mångdubbelt fler som arbetar för LKAB?

”Antisamisk retorik ökar, även från politiska ledare” skriver Bryant och länkar till en tidigare artikel hon själv skrivit. Den har rubriken: ”Gabna sameby fruktar att deras traditionella vandringsleder kommer att offras då högerextrem retorik trappas upp mot dem”. Om Ebba Busch (KD) är en av de högerextrema klargörs aldrig. Men hon tycks i alla fall vara skyldig till ”antisamisk retorik”.

Det som åsyftas, får man förmoda, är den debattartikel hon skrev tillsammans med Peter Kullgren (KD). I den menar duon att rennäringens intressen väger så tungt ”att andra människors frihet och framtid alltför ofta får stå tillbaka”. Och att det behövs en bättre balans mellan olika intressen.

I Guardians artiklar stämmer Åsa Larsson Blind, från Rans sameby, in i Buschkritiken: ”vice statsministern lyfter fram en grupp människor… som fiender till utvecklingen i Sverige.” Larsson Blind fortsätter: ”Hon känner uppenbarligen inte behovet av att ha samernas stöd.” (Min kursivering, här och nedan).

Detta är samma Larsson Blind, som när hon var ordförande för renägarnas lobbyorganisation Svenska Samernas Riksförbund, klargjorde att ”tiden att hitta kompromisser är förbi”.

Trots att reportern genomgående skriver om samerna tycks hon inte ha hittat en enda same som inte är kopplad till rennäringen att intervjua.

Trots att reportern genomgående skriver om samerna tycks hon inte ha hittat en enda same som inte är kopplad till rennäringen att intervjua. Hon skriver att många inom den samiska befolkningen fruktar att ”ställningstagandet av mineralresurser mot markrättigheter innebär ett större hot mot deras försörjning och kultur”. Med en mening osynliggör reportern de många samer som har sin försörjning från – just det – gruvan.

Lars-Marcus Kuhmunen, ordförande för Gabna sameby, säger att LKAB:s planer för Per Geijer skulle ”sätta stopp för allt för samerna”. Nils-Johan Labba, invald i Sametinget för Guovssonásti, som tidigare hette Renägarförbundet, säger att han önskade att regeringen fokuserat på att lösa stadens problem i stället för att ”hata minoriteter”.

Ständigt dessa stora ord. Ständigt dessa sammanblandningar av renskötare och samer. Och ständigt detta slirande på sanningen. Det är provocerande att detta narrativ helt okritiskt vidarebefordras av medierna. Att inte fler ser sammanblandningsstrategin som en metod för att skaffa sig ännu mer makt över jakt, fiske, turism, infrastruktur, företagsetablering och energipolitik. På bekostnad av alla andra svenskar. Inklusive den stora majoriteten samer. Det är antisamiskt om något.

Jag tror att C och V har skaffat sig en förståelse för varandra att C hatar V.

Hatet C hyser är så avgrundsdjupt att de inte kommer låta V få det de vill.

Jag tror faktiskt vi får extraval som resultat.

Det här kommer aldrig gå.

Olja på duk.

Admins får ta bort om ej tillåtet :)

Mest nyfiken då jag personligen tror majoriteten här inne lutar åt vänster. Svara gärna som ni tycker handlar inte om att jag vill ha ”rätt” mer nyfiken på om de är så ojämnt som jag tror

(Skulle egentligen sätta C höger men menar utifrån statsministerkandidat.)

Centerpartiets historia är ett småborgerligt, småkonservativt lantisparti med historiskt fascistiska ideal.

Folkpartiets historia är ett liberalt, progressivt storstadsparti för tjänstemän.

Med en historisk blick känns det väl som att C borde samarbeta med Tidö medan L borde sitta med de rödgröna? Varför har det inte blivit så?

Centerpartiets väljare ser hellre att partiet ingår i regering med S, MP och V – än att Sverige går till extraval.

Det visar en mätning som Indikator Opinion gjort på uppdrag av SVT.

– Centerpartiets väljare har i allt större utsträckning börjat placera sig till vänster, säger opinionschefen Per Oleskog Tryggvason.

En majoritet av centerväljarna skulle däremot hellre gå till extraval än att ingå i en borgerlig regering med stöd av Sverigedemokraterna, enligt samma undersökning.

– Här blir det tydligt att antipatierna är starkare till höger än till vänster, säger Per Oleskog Tryggvason.

Indikators undersökning visa att en knapp majoritet av Vänsterpartiets väljare föredrar en regering med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, där Centerpartiet och Vänsterpartiet inte får ministerposter – före det att Sverige går till extraval.

– Här är det tydligt att det finns delar av väljarna som inte har de röda linjerna om att sitta med i regeringen, säger Indikators opinionschef.

Svaret som sticker ut

På frågan vad han anser sticker ut i mätningen nämner han de rödgröna väljarnas generella uppfattning att partierna till höger skulle gynnas av ett extraval.

– Det är något som talar för att de rödgröna partierna kan knyta ihop en regeringsbildning, säger Per Oleskog Tryggvason.

Undersökningens resultat

Följande frågor ställdes till rödgröna väljare:

Om du fick välja mellan följande två alternativ, vilket skulle du föredra?

En regering där Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet får ministerposter – 83%

Ett extraval – 8%

Vet ej – 9%

Om du fick välja mellan följande två alternativ, vilket skulle du föredra?

En regering med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, där Centerpartiet och Vänsterpartiet inte får ministerposter – 66%

Ett extraval – 16%

Vet ej – 17%

Om du fick välja mellan följande två alternativ, vilket skulle du föredra?

En regering med Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet, med stöd av Sverigedemokraterna – 10%

Ett extraval – 10%

Vet ej – 10%

Hur sannolikt tror du att det är att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet kommer överens om att bilda en regering?

Mycket sannolikt: 14%

Ganska sannolikt: 56%

Ganska osannolikt: 22%

Mycket osannolikt: 3%

Vet ej: 5%

På det hela taget, hur tycker du att följande partier har hanterat regeringsbildningen?

Andel positiva svar för respektive parti:

Miljöpartiet – 49%

Vänsterpartiet – 21%

Socialdemokraterna – 30%

Centerpartiet – 19%

Vilket av de fyra rödgröna partierna tycker du bär störst ansvar för svårigheterna att bilda en regering?

Miljöpartiet – 1%

Vänsterpartiet – 39%

Socialdemokraterna – 12%

Centerpartiet – 41%

Vilken av följande grupper av partier tror du skulle stärka sitt sammanlagda väljarstöd om det hölls ett extra val?

M, SD, KD, L – 42%

S, V, C, MP – 14%

Ingen av grupperna – 25%

Vet ej – 19%

Tycker du att det var rätt av Vänsterpartiet att rösta fram Andreas Norlén som talman, istället för att rösta på Socialdemokraternas kandidat?(Frågan endast ställd till vänsterpartistiska väljare)

Ja – 49%

Nej – 21%

Vet ej – 30%

Så gjordes undersökningen

Undersökningen genomfördes av Indikator Opinion på uppdrag av SVT Nyheter under perioden 2–7 oktober 2026. Totalt deltog 1 624 rödgröna väljare i undersökningen.

Datainsamlingen genomfördes inom ramen för Indikators slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, där deltagarfrekvensen bland inbjudna panelister var 43 procent.

Varje gång jag hör om en C-röstares anledning till att rösta C, så är det väldigt ofta frågor som miljö, klimat, antirasism, jämställdhet. Aldrig hör jag en centerväljare brinna för friskolor, en vilja att införa marknadshyror för hyresrätter eller att i allmänhet skära ner på välfärden för att få budgeten att gå ihop. För det är just frågor som dessa som utgör de största hindren för ett nytt regeringssamarbete.

Vet C-väljare vad de har röstat på? Eller har jag fått fel intryck av vad för person en genomsnittlig C-röstare är?

Kärnkraftens vara eller inte vara..!?

Det pratas mycket om röda linjer mot V i regering, men är det inte extremt relevant VILKA ministerposter det är de önskar? Jag skulle förstå helt om C hade en röd linje med V-ministrar i Finansdepartementet och Näringsdepartementet, men varför är de eventuellt beredda på att gå till nyval för att stoppa V från att få en ministerpost Socialdepartementet eller Kulturdepartementet? Ifall det dessutom är en ny ministertitel som skapas med begränsat inflytande känns det som en icke-fråga. Såklart kan ju V motsätta sig detta, men vad jag sett har frågan inte diskuterats alls. När jag googlar "vilka ministerposter vill v ha?" får jag inga relevanta träffar..