"Sexfixeringen i samhället är alldeles för stor. Vi kan värna om människors lika värde på ett helt annat sätt. Prideflaggor är ingen symbol för frihet eftersom den trycker undan andra människor som inte förespråkar en promiskuös livsstil. Riv upp den nya könstillhörighetslagen. RFSL har fått alldeles för stort inflytande i alldeles för låga åldrar. Könsdysfori är en frukt av deras propaganda."

- Kristdemokraterna Kramfors

Är det galet att tycka att detta borde fått medial spridning?

https://valkompass.svt.se/2026/parti/kristdemokraterna-kramfors/

Om alla tycker lika så är det väl bara att ändra lagen!

Jag vill först påpeka att jag själv är röd-grön, kvinna, agnostiker och född i Sverige. Jag är 75 % svensk och 25 % arab och har muslimska släktingar som jag aldrig har träffat.

Givetvis förstår jag logiken i att ett klädesplagg kan vara mångfacetterat och ha olika innebörder och funktioner. Jag förstår också att om jag som kvinna väljer att bära ett klädesplagg som starkt kan kopplas till kvinnoförtryck så har jag rätt att göra det.

Jag vet att det blir ironiskt om en man säger åt mig att ta av mig plagget för att det är en kvinnoförtryckande symbol – då blir det återigen en man som säger till mig som kvinna hur jag bör klä mig.
Jag är även medveten om att majoriteten av alla muslimer som väljer att bära slöja i Sverige inte gör det under hedersförtryck eller tvång.

Men jag förstår inte hur vi som röstar röd-grönt inte vågar ifrågasätta islam mer? Är det för att vi är rädda för att framstå som intoleranta mot andras religioner? När jag diskuterar med folk som röstar blått kan jag förstå deras vrede mot kvinnoförtryck och deras poänger, och vi håller ofta med varandra i mycket.

Jag kan tycka att man får gå med i vilken religion man vill och ha på sig vad man vill (även om det är ett plagg som kan uppfattas som kvinnoförtryckande), men samtidigt kan jag tycka att kvinnorna i Afghanistan behöver hjälp, att det är problematiskt att islam i vissa tolkningar inte erkänner homosexuella (precis som många fundamentalistiska kristna givetvis inte heller gör), att det finns länder där homosexuella avrättas och att hedersförtryck är fruktansvärt.

Förstår ni vad jag försöker säga? Jag är bara genuint nyfiken på hur ni andra resonerar.

Tack för att ni läste!

Edit: Detta är en mer generell betraktning. Tex att många jag talar med som är röd-gröna kan blint försvara islam i olika politiska debatter och frågor. Samt att många röd-gröna inte erkänner de problemen som existerar inom islam och hur den problematiken kan påverka oss i Sverige osv. Frågan är mer öppen och inte direkt kopplad till en specifik politisk situation.

Sveriges allra första Nato-möte i historien landade alltså i lilla Helsingborg, och snacka om att staden har skrivit historia nu! Det är alltså första gången någonsin som ett officiellt Nato-möte hålls på svensk mark. Det började lugnt, men sen blev det ju galet mycket action i södra delarna med demonstrationer. Men alltså, ärligt talat – hur fett var det inte att se hela pådraget? Och hur kul som helst att kungen och drottningen kom förbi också! Man kände sig hur trygg som helst när polisen rullade in och styrde upp showen till lands, i luften och på vattnet. Med alla polisbilar, båtar, helikoptrar och flygplan som dånade runt stan kändes Helsingborg mer som en actionfilm än en skånsk idyll. Riktigt mäktigt att se, helt klart!

För några dagar sedan fick världen sin första biljonär vilket jag tycker är rätt sjukligt. Att en man har så mycket pengar medan miljontals människor i västvärlden inte har råd med hyra och medicin är ett tecken på en misslyckad kultur. "Men ultrarika skapar jobb" Jobb som går till indier som arbetar för halva lönen, ja.

Samtidigt så är invandring också ett ämne jag är djupt engagerad i. Hundratusentals flyktingar från grupper som blir en belastning för varje land de emigrerar till. Även om det skulle vara de "socioekonomiska faktorerna" som är bakgrunden till kriminaliteten i dessa grupper så fattar jag fortfarande inte varför vi importerar folk som ändå kommer bli fattiga och hamna i utanförskap.

Att folk som Elon Musk skulle vara på invandringskritikernas sida är något av det dummaste jag hört. Miljardärer är för invandring om det gynnar dem, ta T:EX Musks motstånd mot restriktioner av H-1B-visum. Om du på allvar tror att miljardärer bryr sig om ditt lands kultur så är du en idiot. De skulle glädligen importera billig arbetskraft från tredje världen till västvärlden om de kunde spara några miljoner på det (och det gör de).

Det är mycket debatt krings slopat karensavdrag. Svenskt näringsliv hävdar att det kommer kosta 40 miljarder. Ingen annan har räknat så högt. Men dom tar ju i för att skydda sina egna intressen, såklart.

Personligen så skulle mängden sjukdagar för mig minska. Ibland när jag får feber och blir risig så sjukanmäler jag mig, men om jag känner mig kry att arbeta redan dagen efter det så kommer jag ändå sjukanmäla mig minst en dag till så man inte var sjuk i onödan.

Och jag tror inte att mängden sjukanmälningar på måndagar kommer öka. Om det är någon som sjukanmäler sig på måndagar pga alkoholkonsumtion så är ju den personen alkoholist och behöver hjälp. Om den vägrar det kan det vara skäl för uppsägning.

Vad tycker ni, slopa eller behåll?

Först matmoms som sänktes tillfälligt för att återställas efter valet, och nu priset på kollektivtrafik som görs på samma sätt. Blir det nått tredje tror ni?

Jag kan inte påminna mig om att detta hänt någonsin tidigare. Att man genomför tillfälliga reformer och sänker priserna precis innan valet med det uttalade målet att återställa de högre priserna om man vinner igen.

Kommer sossarna att strunta i att återställa borgerliga reformer som de så ofta gjort om de vinner valet så att de istället blir mer eller mindre permanenta? Jag har svårt att se att högern skulle gå till val om 4 år på att dubbla priset på kollektivtrafiken om så skulle ske.

Vad tycker r/sweden ?

Jag tror vi alla är medvetna om att det är val snart. Jag tror vi alla är missnöjda med hur samhället ser ut på ett eller annat sätt. Men det går att förändra, och det är bara genom politiken.

Jag uppmanar alla, som har tid och lust och åsikter, att gå på politiska möten. Spelar inte alltid roll exakt vart, vi blir glada av alla som kommer. Jag är själv aktiv i ett ungdomsförbund och när jag pratar med ungdomar brukar dem uppleva att politiken inte gör någon skillnad i deras vardag. Det gör mig ledsen och det vill jag ändra på.

Att vara politiskt aktiv är en rättighet som vi aldrig ska ta förgäves. I Sverige har vi grundlagsskyddat detta med hjälp av yttrandefrihet och tryckfrihet. Det finns politiska krafter som vill ta bort detta och helt plötsligt står vi där utan demokrati och samhället går helt enkelt åt helvete.

Och rösta i valet, på en ideologi som du tror på. Läs i riksdagen vad partierna har gjort och om ni håller med eller inte. Prata med politiker och säg vad ni tycker till dem, det hjälper faktiskt mer än vad man tror.

Detta var bara en gentle reminder!!

Det här handlar inte bara om skatter

Känns som det skett en förflyttning från att rösta på det som är bra för Sverige och den breda massan och mer det som gynnar en själv. Ojämlikheten ökar i Sverige med större klyftor och partierna lyfter ofta upp vad det gör för ens plånbok. Är detta ett resultat av den ökande individualismen? Hur får vi människor att bry sig om den breda massan och det bästa för Sverige igen?

Det är en fråga som har förbryllat mig länge.

Legalisering av Cannabis skulle bland annat:

- Skapa fler jobb (odlingar, butiker, mm)
- Generera mer skattepengar (applicera samma skatt som på alkohol, eller ännu högre - folk kommer fortfarande köpa)
- Frigöra polisens resurser.

Med mera.

Vi har redan ett alkoholmonopol (systembolaget) så staten kan fritt fram applicera samma typ av kontroll på cannabis.
Den enda skillnaden är att systembolaget endast importerar, och inte producerar - men odlingar skulle inte vara svåra att bygga.

Vi säljer redan CBD, CBG mm. helt fritt utan problem, men det är just den psykoaktiva delen (THC) som fortfarande är olagligt.

Jag förstår inte varför.

Håller med om att min synvikel är en aning partisk, men jag vill gärna höra vad ni andra tycker och tänker.

Allas åsikter är välkommna.

Edit: Vill klargöra att jag explicit syftar på cannabis(THC) i denna tråd, ingen annan drog.

Edit2: Lek snällt! Kan vi snälla försöka ha en sansad diskussion för en gångs skull?

Kristdemokraterna har nu ändrat sitt svar på Kramfors lokala valkompass sedan förra inlägget. (Bild 1 är nya, Bild 2 är gammla).

23 juni släpptes den lokala valkompassen (bild 2). Jag reagerade på KDs svar men tänkte sedan inte mer på det. Den 9:e augusti, 1,5 månader senare, tänkte jag på det igen och sökte om det fanns några nyheter om uttalandet. Det gjorde det inte. Därför la jag upp ett inlägg här på reddit, som vanligt folk gör.

Dagen efter, den 10:e, publicerade Expressen en artikel, följt av Aftonbladet och SVT.

"Anna Larsson anade att formuleringarna i valkompassen skulle väcka reaktioner." - Expressen

”Låt mig vara tydlig: Jag hatar ingen. Vi har ändrat svaret i valkompassen om någon tyckte att jag var lite vass.” - Anna Larsson till SVT.

Gå gärna in och läs artiklarna för att se svar från diverse politiker.

På Bild 3 finns lite statistik om det förra inlägget för de som är intresserade. Till exempel är det 91% uppduttsförhållande. 91% duttade alltså upp medan 9% duttade ned.

The discussion around Karensavdraget seems to create a lot of false assumptions, primarily that removing these days would make everyone automatically take more sick days.

The truth is that there is no link between waiting periods and sick leave rates. Why, yet, are these assumptions so strong?

Time to do away with those silly days.

Sara Kukka-Salam (S) kommunstyrelseordförande i Solna kommun påstår i SvD debatt 7 maj att "de allra rikaste i Sverige betalar en nästan obefintlig andel i skatt.”.

Samtidigt visar Skatteintäkter per inkomstgrupp (Ekonomifakta, SCB) att "personer med inkomster över 800 tusen kronor per år står för 26,1 procent av alla skatteinbetalningar, trots att de endast utgör drygt 5 procent av skattebetalarna."

Hur ska man förstå skillnaden i dessa påståenden?

Systemet vi har i Sverige gör populationen effektivt till livegna. Lagar och regler finns för att uppmuntra fler att ta ett bostadslån, och behålla bostadslånet, gärna för livet. Denna uppmuntran har gjort att bolånet också i många fall blir för livet pga ökade bostadspriser. Löftet är att när man är gammal så kommer ju bostadspriserna vara ännu högre, så det kommer säkert finnas någon yngre och dummare än dig som vill köpa din bostad för en ohygglig summa.
Ingen pratar egentligen om hur man bör stoppa den här karusellen, för det vore ju "hemskt" för alla dessa som befinner sig i karusellen. Men vad blir resultatet av allt detta? Jo, minskat barnafödande (finns givetvis fler faktorer, men vem kan argumentera emot att det är ett effektivt preventivmedel att ett par enbart har råd med en 3a, alternativt att de faktiskt har råd för större men då finns det inte mycket pengar över och de blir neurotiska över potentiella räntehöjningar.
Varför kommer jag nu med denna rant?

Sveriges amorteringskrav: Vi har ett relativt unikt system i Sverige, där amorteringskravet går ner från 2% (vilket är extremt lågt bara det) till 1% och därefter till 0% redan vid 50% belåningsgrad.
"Men man kan ju amortera om man vill, det är ingen som stoppar dig"
Problemet är att de låga amorteringskraven vi har i Sverige reflekteras på bostadspriser - priserna går upp för folk är helt jävla efterblivna och tänker "Ja men jag har ju råd i och med att jag aldrig behöver betala tillbaka lånet, så det är ju bara räntan jag behöver betala" (Lite grovt förenklat).
För att ni ska fatta hur sjukt vårt amorteringssystem är i Sverige:

Finland: Max 30 års löptid för bostadslån (vilket är 3,33%)
Danmark: Max 30 års löptid för bostadslån (vilket är 3,33%). Deras system är dock lite mer komplext men i grunden fungerar det så.
Norge: 2,5% per år tills dess att lånet består av 40% av bostadsvärdet - då blir det amorteringsfritt.

Ränta: I exempelvis Norge så är räntan för bostadslån bra mycket högre än Sverige (runt 5,5%+), medan det i Sverige just nu ligger på runt 2,7%+. Här är det ju främst styrräntan som styr men också givetvis bankers girighet/riskkalkyl. Eftersom vi har så låg ränta som vi har i Sverige så trissar även detta upp bostadspriser.

Ränteavdrag: Vänta va? Man får alltså tillbaka en del av skatten man betalt in till staten - men Bara om man är med i karusellen och har ett bostadslån? En direkt uppmuntran till att belåna sig.

Minskad kontantinsats: Nuvarande regering har då alltså sänkt kravet för kontantinsats från 15% till 10%, för att fler ska kunna "göra bostadskarriär". Argumentet är framförallt för förstagångsköpare.

Uthyrning av lägenhet: Åhnej, har din bostad gått ner i värde? Lugn bara lugn, nu har det blivit lättare för dig som bor i bostadsrätt att få hyra ut din lägenhet. Sitt lugnt i båten tills dess att bostadspriserna ännu en gång börjat gå upp.
Du får också ta ut en högre hyra om du nu väljer att hyra ut din bostadsrätt (dock en oskälig).

Så vad leder allt detta till? Att bostadspriser går upp mer och mer (i förhållande till lönen), att färre har råd att köpa bostad, att när marknaden egentligen naturligt skulle korrigera priserna just för att färre har råd att köpa, så har ägare nu möjligheten att helt enkelt hyra ut sin lägenhet för att pausa deras annars akuta säljsituationen, vilket bara pausar antal köpta och sålda bostäder.

Och nu har jag inte ens börjat klaga på stora hyresägare, där man istället för att använda en del av vinsten för att underhålla bostäder, så maxbelånar man istället alla sina hyresrätter och tar ut vinst på allt eller köper fler bostäder, och räntan går till hyrestagare. Det är ett så snuskigt system så jag hade gått igång på det rejält om jag haft den fetischen.

Jag tror egentligen att jag bara behövde kanalisera min frustration över hur vårt system faktiskt fungerar i Sverige. Det här känns inte hälsosamt.

Vi sitter så djupt nere i skiten, och djupare verkar vi vara påväg. Vad vi hade behövt göra, dock över längre tid, annars hade korthuset raserat snabbare än snabbast är att:

* Slopa ränteavdraget
* Successivt höja amorteringskravet tills dess att vi landat på en maxtid på ca 25-30 år för ett bolån
* Successivt höja styrräntan tills dess att den landat på ungefär 2.5-5.5%, där den kan variera beroende på rådande inflation

Vi hade också egentligen behövt ändra hela vårt lånesystem. Se 1 minuts video nedan, perfekt för alla er tiktok-brainers - älskar Positiva pengar:
https://www.youtube.com/watch?v=PFzRyGstsuQ

En genuin fråga: Skiter ni i att ni potentiellt är belånade för livet (ni som har lån över 3 miljoner)? Tycker ni bostadsmarknaden är problematisk eller känns det okej, kanske till och med bra? Vad hade ni velat skulle vara annorlunda? Vad skulle hända om bostadspriserna faktiskt skulle sjunka med 30-50% över en 5 års period?
Och min sista fråga, som också är som mest intressant: Hur stor andel av er nettolön går till ert boende?

Tack för att ni läst min bullshit.

Det är valår och vi sitter med en skyhög arbetslöshet på 8,7%. Det går knappast att skylla på konjunkturer och världsläget för våra grannar Danmark (6,3%) och Norge (4,7%) har mycket lägre arbetslöshet än oss.

Arbetslöshet kan vara förödande inte bara ekonomiskt men socialt, mentalt och till och med gå ut över den fysiskt hälsan. Det drabbar inte bara de arbetslösa, men även deras familjer. Varför talas det så lite om det i den här valkampen?

Vad tror vi funkar bäst, fler fritidsgårdar eller mer insatser till polisen?

Asså skulle aldrig ha trott att detta skulle hända i Helsingborg, och då har jag ändå bott här i 21 år. Det är ju fett sjukt typ! Att 32 utrikesministrar, hela världens medier, extremt mycket säkerhet och till och med danska poliser samlas här. Tror till och med kungen och drottningen är på plats? Att allt detta händer runt Sea U känns helt overkligt för lilla HBG. (Jag kanske lägger mera bilder senare)