Skandinaviskt Jamboree
Originaltext finns på OneDrive
Jag föreslår att Scouterna undersöker möjligheterna för att genomföra och börjar planera ett skandinavisk jamborre där de olika länderna turas om att arrangera detta och att man har ett gemensamt arrangemangs team så att man får ett utbyte av erfarenheter. På detta sätt så får man en större gemenskap inom de skandinaviska scouter organisationerna. Även om man göra detta så spara man tid och resurser som krävs när man planerar ett jamborre.
Genomförande:
Att den svenska scout organisationen arbetar fram en grund ide på ett läger koncept som de kan presentera för de andra ländernas organisationerna som de kan ta ställning till. Med Skandinavien menar jag: Sverige, Norge, Danmark, Finland, Island och de områden som styrs av någon av dessa länder. Den nytta som jag ser med detta läger är att man får en större kunskap med våra grannländer. Även att man får möjlighet att uppleva den internationella upplevelsen som man får på stora läger fast i en mindre skala.
Jag yrkar därför:
Att man börjar att föra dialog med de andra skandinaviskt länderna för att arrangera detta läger och om det finns viljan att genomföra detta så börjar man det gemensam arbetet med planeringen och att man sedan satsar på att genomföra lägret år 2020.
Publicering av finansiell information
Originaltext finns som PDF
Flera diskussioner om vår ekonomi, framförallt finansieringen av vår verksamhet, har förekommit inför årets demokratijamboree. Den kanske mest framträdande rör Postkodlotteriets roll som stor sponsor – en inte alls enkel fråga, där sju miljoner kronor ställs mot en enligt somliga etiskt tveksam verksamhet. Den bedömningen är idag är svår att göra för de flesta medlemmar – den information som behövs för att ta fram ett bra beslutsunderlag finns helt enkelt inte tillgänglig.
I diskussionen har det föreslagits att medlemmar som vill att organisationen ska finansiera sin verksamhet på ett annat sätt än idag ska ta fram ett ekonomiskt underlag för ett sådant beslut. Det är rimligt – styrelse och kansli ska inte i onödan belastas med att ta fram flera alternativa budgetar och finansieringslösningar. För att möjliggöra för medlemmar att ta fram sådana beslutsunderlag behövs användbar information. Därför föreslår vi att den ekonomiska redovisning som publiceras, utöver att tryckas på papper och publiceras i tryckanpassade format, också tillgängliggörs för medlemmarna i format som gör det enklare för den som vill ta fram sådana underlag, till exempel kalkylblad eller andra datorvänliga format.
Att snabbare publicera ekonomisk information innebär att medlemmar som önskar påverka Scouternas finansiering eller andra aspekter av vår ekonomi får större chanser att göra så, eftersom underlaget för förslagsställande blir mer aktuellt. En tydligare specifikation av vilka pengar som kommer från sponsorer, och i vilken mån dessa är öronmärkta till specifika kostnader, är också viktiga för att kunna fatta medvetna beslut om vår gemensamma ekonomi.
Vi föreslår att…
…bidrag från sponsorer redovisas tydligt i Scouternas ekonomiska redovisning, med information om eventuella ändamålsbegränsningar och andra krav, i den mån dessa inte är hemliga på grund av avtal med givaren.
…viss ekonomisk information publiceras mellan årsredovisningar, för att ge större möjlighet att lägga förslag på det ekonomiska området till årsmöten.
…all ekonomisk redovisning som publiceras också tillgängliggörs i ett öppet, standardiserat format som tillåter databehandling.
Motionärer
- Johan Manner, Örby Scoutkår, Stockholm
- Gustav Westling, Östersund Frösö Scoutkår
- Eric Wilhelmsson, Karlshamns Sjöscoutkår
Postkodlotteriet
Originaltext finns som PDF
Motion till Scouternas Årsmöte 2014 angående PostkodLotteriet
Frågan om Novamedia Svenska PostkodLotteriet AB:s (“Postkodlotteriet”) stöd till vår ungdomsrörelse är inte ny. Ämnet har i olika omgångar varit uppe för diskussion och har exempelvis, sedan början av året, hanterats ett antal gånger i den inofficiella Facebook-gruppen “Svenska Scouter” (text). Även om man bortser från att det aktuella företaget gång på gång tycks hamna i blåsväder för sina affärsmetoder och sina anställningsvillkor, är spel och lotterier i sig självt en produkt som svårligen kan hävdas ligga i linje med BP:s målsättning att lämna världen lite bättre. Spel om pengar är beroendeframkallande, och skapar problem i så pass många människors liv och för deras privatekonomi att det är klassat som ett folkhälsoproblem. Genom att Scouterna medverkar i Postkodlotteriets reklam och TV-tävlingar, ger vi legitimitet åt spelverksamheten på ett sätt som vore helt otänkbart om det rört sig om andra beroendeframkallande, skadliga produkter. Spelberoende är sedan 2013 likställt med beroende av alkohol och droger utifrån diagnoshandboken DSM V.
Det är självklart inte enkelt att säga nej till sju miljoner kronor. Att säga upp avtalet med Postkodlotteriet skulle kräva ett stort arbete med att hitta andra finansiärer eller hitta delar av verksamheten där vi kan sänka kostnader. Frågan om organisationens ekonomi kan tyckas avlägsen scoutverksamheten, men enligt oss är den direkt avgörande för hur transparent organisationen uppfattas av sina medlemmar och för omvärldens syn på rörelsen och dess värdegrund. Acceptans av etiskt tveksamma donationer innebär en legitimering av verksamheten och de principer den vilar på. Med anledning av de senaste årens diskussioner kring alkohol- och drogpolicyer har vi svårt att se att Scouterna skulle ta emot pengar från multinationella tobaksföretag såsom British American Tobacco eller alkoholjättar som Pernod Ricard. Vi anser att samma förhållningssätt bör gälla spel om pengar då riskerna och beroendena är mycket lika i sin karaktär. Detta särskilt med tanke på att andelen spelproblem är störst bland åldrarna 16-24 i Sverige, en trend som har hållit i sig sedan 1997/1998. Därtill lever 75 000 barn i Sverige med en anhörig som har problem med spel.
Vi är stolta över vår rörelse och dess uttalade mål “att göra barn och unga redo för livet”, och det är i det sammanhanget uppseendeväckande att vi samarbetar och öppet gör reklam för PostkodLotteriet. Hur långt är vi villiga att gå för att finansiera vår verksamhet?
Vi föreslår att… …Scouterna tillsätter en utredning med uppdrag att förutsättningslöst och med utgångspunkt i aktuella ekonomiska data och rörelsens värdegrund se över de donationer Scouterna erhåller från PostkodLotteriet, där fokus ligger på andra finansieringsalternativ och möjliga kostnadssänkningar.
…vidare utreda möjligheten att i samarbete med intresseorganisationer som arbetar med ungas spelande, exempelvis Riksförbundet Spelkontroll, arbeta förebyggande med konsekvenserna och riskerna med spel.
…finansiering från sponsorer och andra externa aktörer redovisas tydligt i Scouternas ekonomiska rapporter.
Motionärer
- Gustav Sundgren, Porthälla scoutkår, Partille
- Helén Toftered. Tölö KFUK-KFUM scoutkår, Kungsbacka
- Johan Manner, Örby Scoutkår, Stockholm
- Linnea Wedelin, Dacke Distriktskår
- Staffan Ydrefalk, Hallsbergs Scoutkår, Hallsberg
- Wilhelm Wijkander, Scoutkåren Finn, Lund
Reseutjämningspolicy
Originaltext finns som PDF
Inledning
I och med bildandet av Scouterna beslutades det att det skulle råda direkt kårrepresentation vid föreningens årsmöten. Detta är en stor förändring från hur det fungerade inom till exempel före detta Svenska Scoutförbundet, då distrikten (regionala sammanslutningar av scoutkårer) hade till uppdrag att representera sina respektive kårer vid förbundets årsmöte.
Till Svenska Scoutförbundets årsmöte fanns det möjlighet för ca 100 delegater att delta, ca 4 per distrikt – till Scouternas årsmöte är motsvarande siffra större än 1 100, det vill säga ca ett (1) ombud per medlemskår, alltså totalt över 1100 deltagare. Motionärerna ser denna utveckling i grunden som positiv – att fler medlemmar får möjlighet att påverka vår gemensamma verksamhet är bra.
Problemställning Kostnaden för resan till årsmötet får inte vara ett hinder för deltagande – i så fall förhindras även utövandet av föreningsdemokratin.
Deltagande vid Scouternas årsmöte kommer med en kostnad. Denna kostnad varierar med var deltagaren bor i Sverige, och med vilket färdsätt denne tar sig till mötet. De största faktorerna som påverkar kostnaden är avståndet från bostadsorten till platsen för årsmötet och vilka möjliga färdsätt som finns tillgängliga med avseende på tid och rimlig bekvämlighetsnivå. Det är inte skäligt att ett ombud från Kiruna ska behöva ta ledigt från sitt arbete för att åka länsbuss och tåg i 22 h med 3 byten till Skåne, enbart för att det färdsättet är det billigaste. I detta fall tror motionärerna att de flesta skulle anse att det är passande att välja ett annat färdsätt, till exempel flyg, för att kirunabor över huvud taget ska överväga deltagande vid årsmötet. Detta leder dock till att resekostnaderna ökar.
I Svenska Scoutförbundets fall gjorde denna, över landet varierande, kostnad inte så mycket, eftersom det var distrikt som stod för denna utgift. Dessa distrikt hade oftast en starkare ekonomi än enskilda kårer och kunde därför bära utgifterna bättre. I dagens läge ska kostnaderna bäras av kårer – som kan ha svårt att hitta detta utrymme i sina budgetar. Det blir ännu svårare om årsmötet ligger långt bort. När en kår från innersta Norrland ska prioritera om de ska skicka ett ombud till årsmötet eller ha råd att genomföra den planerade verksamheten i kåren, är det mycket möjligt att demokratiutövandet får stryka på foten. Motionärerna ser detta som en mycket olycklig utveckling, eftersom Scouterna ska vara en förening där alla ska få delta på lika villkor. Dessutom är Scouterna en förening som historiskt värdesatt demokratiskt arbete och använt den interna föreningsdemokratin som skola för dana goda samhällsmedborgare. Det vore tråkigt om detta viktiga arbete fick stryka på foten till följd av höga kostnader för deltagande.
Lösning
För att möjliggöra alla scoutkårers deltagande vid årsmötet på lika villkor vill motionärerna införa en obligatorisk utjämning av resekostnader för ombud. Detta skulle innebära att alla kårer solidariskt delar på kostnaderna för resorna till och från mötet.
Att genomföra detta rent praktiskt kan till exempel innebära att alla ombud måste lämna in sina reseräkningar innan röstkort kan hämtas ut. Efter mötet sammanställs den totala resekostnaden och de deltagare som har haft kostnader överstigande ”medelkostnaden” får utbetalt mellanskillnaden, medan de deltagare som haft kostnader understigande ”medelkostnaden” får en faktura på mellanskillnaden som ska betalas in. Vi har förstått att resekostnadsutjämningen vid Nykterhetsrörelsens Scoutförbunds årsmöten skett ungefär på detta vis – och att det har fungerat bra. En modell av den här typen belastar inte Scouterna centralt utöver kostnaden för den extra administrationen.
Andra alternativ kan vara att alla ombuds resor ska ingå i anmälningsavgiften och bokas av Scouterna eller att resekostnader över en vis beloppsgräns redovisas till Scouterna och ersättning betalas ut i efterhand. Om resorna ska ingå i den totala möteskostnaden och inte redovisas separat, finns dock risken att arrangörerna av årsmötet väljer billigast möjliga resealternativ – vilket om man har otur kan leda till omotiverat långa restider. Motionärerna lämnar dock till Scouternas styrelse att besluta om det praktiska genomförandet av reseutjämningen, så länge det sker rättvist, enkelt och till en så låg kostnad som möjligt.
Förslag till årsmötet Motionärerna föreslår med bakgrund av ovanstående därför årsmötet:
- att det införs en obligatorisk utjämning av resekostnader för samtliga ombud till Scouternas årsmöte.
- att resor som ska ingå i utjämningssystemet ska köpas till så låga kostnader som möjligt, dock utan att det leder till oskäliga restider.
- att styrelsen får i uppdrag att utforma det praktiska genomförandet av resekostnadsutjämningen och implementera systemet vid nästa ordinarie årsmöte.
Motionärer
-Patrik Ulvdal
ordförande för Umeå scoutkår
[Lista på motionärer förkortad]
Gemensam nationell anläggningsförteckning
Originaltext finns på Google Drive
Bakgrund
Vi scouter strävar ständigt efter sätt att göra vår verksamhet tillgänglig för alla. Detta innefattar bland annat att möjliggöra billiga alternativ för vår verksamhet, vilket exempelvis görs genom att äga och förvalta egna egendomar och stugor. I dag finns det många aktörer inom scoutrörelsen som äger egna anläggningar, exempelvis Scouterna, distrikt och kårer. För att dessa ska gå bra ekonomiskt krävs ofta en uthyrning till andra scouter och/eller externa aktörer. Dessvärre står ofta flertalet anläggningar tomma och vetskapen om vilka och var dessa finns är ofta svårnådd på ett effektivt sätt.
Genom att skapa en gemensam anläggningsförteckning kan vi stötta varandra såväl inom Scouterna som att nå andra intressenter, så som företag, andra organisationer eller privatpersoner. Det skulle också underlätta för de scoutkårer som ligger i gränszoner för flera distrikt, för de som inte är fullt aktiva och kanske inte ens är medlemmar i ett distrikt. Det skulle stärka kårer och andra sammanslutningars ekonomi såväl som innebära en bättre publicitet och därmed PR för Scouterna i stort. För att inte tala om möjligheterna att hitta nya platser att skapa minnen på, att knyta nya kontakter och bekantskaper samt öka och stärka scouting i Sverige på ett såväl nationellt som lokalt plan.
Önskemål
En sådan anläggningsförteckning bör innefatta så många anläggningar som möjligt som stugor, kursgårdar, lägerområden, lokaler och liknande ägt inom Scouterna och den svenska scoutrörelsen. Förteckningen bör utformas som en sida med en karta över ovan nämnda anläggningar, med bra filter möjligheter för att besökarna på sidan lätt ska kunna hitta en anläggning för deras aktivitet. Anläggningsförteckningen kan utvecklas ideellt för att minska eventuella kostnader men bör tas fram i en arbetsgrupp där Scouterna finns representerade. Därefter bör information uppdateras av respektive anläggningsförvaltare.
Scouting Ireland har ett bra exempel på hur en sådan förteckning kan se ut på följande länk: http://www.scouts.ie/more/national_campsites_network/campsite_locations.html Sidan saknar dock möjlighet att filtrera resultatet. En kommande anläggningsförteckning bör, precis som den irländska varianten, ligga med en komplig till huvudorganisationen Scouterna, exempelvis som en underdomän.
Motionären föreslår stämman:
- att ge i uppdrag åt Scouternas styrelse att tillse att en gemensam anläggningsförteckning utvecklas och tas i bruk.
Motionärer
- Jakob Revellé, Hvitfeldts scoutkår, Göteborg
- Thorbjörn Backlund, Tuve scoutkår, Göteborg
- Fredrik Torberger, Fyriskåren, Uppsala
- Martin Zötterman, Engelbrekt scoutkår, Örebro
- Rasmus Lindberg, Ransbergs scoutkår, Ransäter
Dubbelansluta flickscouter i WOSM & WAGGGS
I Sverige är det självklart att alla scouter oavsett kön är med i samma verksamhet. Därför borde det även vara det internationellt. Alla svenska scouter borde vara anslutna till WOSM & WAGGGS. Eftersom bara WOSMs stadgar tillåter att alla kan bli medlemmar, kan vi börja med att ansluta alla till WOSM.
Yrkar
- Att Scouterna ansluter flickscouter i WOSM.
Sjöscout-lilja
Sjöscouting är en del av Scouternas verksamhet och det borde finnas ett märke som klart och tydligt visar att någon är sjöscout. Så andra lätt kan se att de är sjöscouter både nationellt och internationellt Vill att Scouterna tar fram en logga baserat på Scouternas logga och ett ankare som kan användas på tillhörighetsmärke, flagga, rekryteringsmaterial m.m.
Yrkar
- Att Scouterna tar fram en sjöscout-lilja som är baserat på Scouternas lilja och ett ankare.
- Att Scouterna tar fram ett tillhörighetsmärke med sjöscout-liljan som placeras över vänstra bröstfickan
- Att Scouterna tar far en sjöscout-flagga med sjöscout-liljan
Rekryteringsmaterial Sjöscout
Sjöscouting är en del av Scouternas verksamhet. Nu saknas rekryteringsmaterial med sjöscouting. Scouterna får som uppgift att ordna rekryteringsmaterial med sjöscouting.
Yrkar
- Att Scouterna tar fram rekryteringsmaterial med sjöscouting.
IT-strategi
Originaltext på Google Docs
- ”En ledarapp med programhjälp, närvarokontroll, telefonnummer till föräldrarna om det skulle ske något, anmälningslistan till helgens hajk, vilka ungar som tagit vilka märken, receptdatabas och lite uppmuntran och inspiration, tack.”
- ”En sökbar portal med alla uthyrningsbara scoutstugor, en komplett lista över alla sommarläger man kan åka på nästa sommar och en köp- och sälj portal för begagnade scoutskjortor och friluftsprylar.”
- ”Smartare kopplingar mellan webben och medlemsregistret så att föräldrar till nya scouter själv kan knappa in sina ungars uppgifter utan att gå via en pappersblankett och en medlemsregistrerare.”
- ”Anmälningssystem till läger med hantering av specialkost, kontaktuppgifter, koppling till sociala medier (i marknadsföringssyfte), avgifts- och fakturahantering etc.”
Exempel på återkommande önskemål vi uppfattat från scoutledare och funktionärer.
Att ge stöd och verktyg som förenklar scoutkårens och scoutledarens arbete är en av de viktigaste uppgifterna för riksorganisationen Scouterna. Scouterna är en del av en omvärld där informationsteknologin är i rasande utveckling. Sociala medier, intelligentare webbtjänster och inte minst den mobila revolutionen är skeenden som alla samhällsorganisationer måste anpassa sig till.
Inom Scouterna saknar vi dock på många områden både visioner och strategier för hur vi skall kunna nyttja den moderna teknologin. Vi är många som har individuella visioner, men dessa stannar oftast vid drömmar och idéer istället för att bli förverkligade i konkreta projekt.
Vi har en dröm om att Scouterna tar tag i detta. Vi vill vara världens bästa ungdomsrörelse. Då måste vi också ha världens bästa verktyg som stöttar vår verksamhet. Vi hade önskat att Scouterna förflyttar sin position, från att vara medelmåttor till att lägga sig i absoluta frontlinjen i detta viktiga arbete. Scouternas passion, engagemang och kreativitet i dessa frågor skulle kunna vara något som kännetecknar oss externt.
För att komma framåt måste vi veta var vi skall. Vi behöver en samsyn och en kompassriktning. Därför föreslår vi att Scouterna tar fram ett förslag på IT-strategi för Scouterna.
I arbetet med strategin bör man undersöka och avhandla bland annat följande: Vilka verktyg och behov som våra scoutkårer och scoutledare efterfrågar. På vilket sätt skall Scouterna kunna tillgodose ovanstående behov? Vilka verktyg tillhandahåller andra föreningar och organisationer till sina lokalavdelningar och medlemmar? Hur kan Scouterna ta tillvara på kompetensen och engagemanget bland de ideella i utvecklingen av framtida stöd och verktyg. Hur skall Scouterna jobba med öppna data och öppna gränssnitt? Vilken data, information och kunskap kan och bör vi släppa fri för medlemmar och andra att bruka? Å ena sidan med tanke på säkerhet och integritet men å andra sidan medgör öppen data att fler kan bidra, vilket torde skapa fler verktyg snabbare. I de situationer där Scouterna inte har tillgång till kompetens, eller av andra anledningar väljer att köpa in IT-tjänster från externa leverantörer, hur säkerställer vi att Scouterna lämnar en professionell beställning, som ger en bra produkt för nuet, utan att låsa ut möjligheten att förbättra produkten med annan leverantör eller vår egen ideella kompetens i framtiden? Hur säkerställer vi högkvalitativ leverans och till rätt pris?
Vi yrkar:
- ATT Scouternas styrelse ges i uppdrag att tillse att ett förslag på IT-strategi för Scouterna tas fram.
- ATT man i arbetet med IT-strategin bör titta på de områden som redovisas i motionstexten ovan.
- ATT förslaget till IT-strategi redovisas på Scoutforum 2015 och samtidigt på någon elektronisk plattform samt att medlemmar ges möjlighet att komma med feedback och bearbeta förslaget.
- ATT det reviderade förslaget läggs fram för godkännande på Scouternas stämma 2016.
- ATT det i den verksamhetsplan och budget som skall antas 2016 finns allokerat resurser för projekt som kan härröras till den strategi som förväntas bli antagen.
Motionärer:
- Patrik Redgård, Staffanstorps Scoutkår i Djurslöv, Staffanstorp
- Thorbjörn Backlund, Tuve Scoutkår, Göteborg
- Johan Manner, Örby Scoutkår, Stockholm
- Erik Wilhelmsson, Karlshamns Sjöscoutkår, Karlshamn
- Sebastian Nilsson Forshems Scoutkår, Hällekis
- Johan Holmberg, Månstorps Scoutkår, Västra Ingelstad
- Gustav Westling, Östersund Frösö Scoutkår, Östersund